Första turneringen för året och för min satsning spelades i Preston, England. Det var en lite mindre turnering av klassen ITF3 men som ändå attraherade en del riktigt bra spelare. Väl där fick jag reda på att en av huvudkonkurrenterna, världsfemman Jamie Burdekin, inte skulle komma till spel pga skada vilket öppnade upp en del och gjorde mig tredjeseedad. Tyvärr hamnade jag på den övre halvan med förstaseedade världsåttan Shraga Weinberg(ISR), en spelare jag aldrig hade slagit, så det skulle bli tufft att nå final ändå.

Vann en komfortabel kvartsfinal mot en ny spelare, Ashley Davis, 6-0-6-0, innan det var dags för det som på förhand kändes som den moraliska finalen, matchen mot Shraga. Vi möttes i Sardinien i september och då vann han i två raka, men tuffa, set. Denna gång var det jag som startade bäst. Han kom tillbaka i andra men jag fick lite nya krafter och kunde kämpa hem matchen i tre set efter närmare tre timmars spel, 6-4 5-7 6-2. En riktigt bra match och precis det kvitto jag ville ha i första turneringen för året!

I finalen väntade en överraskning i form av Haim Lev(ISR), som skrällde och slog ut andraseedade Anthony Cotterill i den andra semin. Jag hade aldrig sett honom spela innan denna vecka men han visade sig vara riktigt lurig. Han brukade spela i vår klass och var världsåtta under 2003, alltså innan jag började spela, men blev utklassad då han ansågs för lite skadad. Nu är han tillbaka då ITF verkar ha ändrat reglerna för vilka som får spela i våran klass. Jag vann i alla fall första set men det var tufft. Andra och tredje set var ännu tuffare, massor med långa gem men tyvärr kunde han dra det längsta strået. 6-4 6-7(3) 5-7 slutade det efter 3½ timmes spel! Shit…kände att jag hade en del chanser att stänga matchen i andra och tredje men fick aldrig riktigt till det. Spelade inte lika bra som dagen innan men ändå ok. Var svårt att komma in i någon rytm mot en spelare som satsar så mycket på serve och retur. Väldigt få bolldueller, så när man väl fick chansen var man”kall”. Nåja, nästa gång har jag nog bättre chans. Känns som att det var perfekta förhållanden för honom med inomhus och snabba banor.

Spelade dubbel för första gången med min landsman Petter Edström. Petter är fortfarande relativt ny på touren och på väg uppåt så det var spännande att se vad vi skulle kunna göra. Han är även en god vän och en bra kille så det gör det extra kul. Tyvärr fick vi svårast möjliga lottning och fick möta de båda israelerna Weinberg/Lev i första men vi gjorde en riktigt bra match och pressade dem faktiskt. Vi förlorade 4-6 3-6 men det bådar gott inför framtiden.

Jag förstod innan jag kom hit att det skulle bli tufft att komma härifrån med många poäng eftersom jag mer eller mindre var tvungen att vinna turneringen för att det skulle ge något så jag ville framförallt spela några bra matcher mot bra motståndare för att komma in i det igen. Att då slå en världsspelare såsom Shraga och nå final gör att det är uppfyllt men det är så nära att jag får till en riktig fullträff och tar hem det så jag är ändå lite besviken. Härifrån åker jag till Bolton för att spela en lite större turnering, ITF2, där jag tack vare Burdekins avhopp blir fjärdeseedad. Spelet känns ju trots allt bra så jag hoppas på aningen mer flyt där, då kan det bli bra.